tack

ibland springer livet verkligen ifrån mig.
jag har ont inombords emellanåt.
vissa dagar klarar jag inte ens att ta mig upp ur sängen.
blir liggande och ruttnar bort. glöms bort.

därför har jag inte skrivit ner mina tankar på länge.
har inte haft energi.

men det finns ljuspunkter även på den himmel som stundtals verkar så dyster och grå
som när emelie ringer och frågar om jag vill komma över och bara vara, eller bjuder med mig på en roadtrip till ullared.
när jessika skickar ett sms, kallar mig skitunge och frågar om jag vill komma över och äta.
när constance talar lugnade till mig i telefonen när tårarna svider som värst på kinderna.

tack.