463

har äntligen köttat mig igenom den förbaskade kurslitteraturen och skrivit ett hyggligt PM.
känns bra och jag tror att det kommer gå bra på seminariet imorgon.
snart kanske man kan få andas i några timmar.
visst är det en väldigt intressant och MYCKET givande kurs. men har aldrig varit med om detta sjuka tempo som krävs. så fort en uppgift är inlämnad så ska nästa påbörjas,
gärna ha hunnit läsa igenom en hel bok oxå.
när nu den tiden ska finnas?



jag slits mellan ett krig på insidan och en glad fasad på mitt yttre.

Jag har gjort något som fått bortglömda processer att sätta igång igen.
Saker som jag har trängt bort och lämnat bakom mig har nu hinnit ikapp och överfaller mig.
blir överrumplad, faller hårt ner på marken. Skrapar upp händer och knän. 
Förstår ingenting.  Vet precis vad det handlar om.

Känslan är tillbaka och jag ramlar bakåt i tiden.
Färdas genom ett svart virrvarr av livserfarenheter och finner mig själv på en plats jag trodde jag lämnat för länge sedan.
Allt är så overkligt. Minnena är så tydliga och så vassa att de skär sönder min näthinna.
Blundar för att glömma men allt blir bara mer skrämmande och verkligt.

Jag vet inte längre om jag är vid medvetande eller om allt bara är en dröm..