jag har gått från att vara trött till tjurig till ledsen till förtvivlad till sur till irriterad till arg och till rent ut sagt förbannad.
varför?
ja, jag vet inte. är väl inne i en sådandär period nu. då berg-o-dal banan sakta börjar rulla ner i en dal.
det kommer antingen att vända ganska snart och allt blir solskens underbart,
eller så brakar helvetet löst i några dagar och jag beter mig som rabies smittad.
vi får vänta och se vart det leder med andra ord.
inte ett dugg spännande kan jag meddela.
att hela tiden tippa på tå runt mig själv för att undvika eventuella utbrott
eller gråt attacker.
hatar att inte kunna slappna av runt andra när jag är såhär,
rädd för att de ska få sig en smäll, en utskällning eller en spottloska rakt i ansiktet.
av någon eller något som egentligen inte är jag.
ett bihang som tar över ibland och gör hemska saker, på impuls.
som sedan jag, Alice, får ta konsekvenserna av.
 |
| Wilda |
tur att jag har de små här hemma som får mig att le och tänka på annat för en stund.
imorgon är en ny dag. hoppas den blir bättre än idag.
kindpuss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar