drömmar

jag kanske inte borde...


jag hade ett bra avslut på den meningen.
men jag vet inte om jag vill skriva ut den.
egentligen.

just nu fyller jag mitt liv med att njuta av hösten och drömma.
jag har massor av drömmar.
några stora och några små.

om mindre än ett år är jag utbildad akademiker,
jag har en examen och är redo att bli eftertraktad på arbetsmarknaden.
eller vadå redo?
vem kan bestämma vad jag ska göra och inte göra?

jag vill leva ut mina drömmar.
fixa en hygglig bil, packa in allt jag äger och har.
bara dra. köra runt i hela europa och bara leva livet.
inte ha några bekymmer alls.
bara vara.

kan det inte få vara så enkelt?