vem eller vad ska jag tro på?

i flera dagar när jag har varit på väg hem från stan, eller på något annat sätt gått förbi kyrkan där jag bor så har jag börjat tänka.

jag har en lista. en to-do-list.
en lista jag skrev när jag fyllde 20 och hade en liten minikris över vad jag har åstadkommit i mitt liv.
jag skrev upp saker som jag ville göra, saker jag drömde om att förverkliga.
både stora och väldigt små saker.
några har jag prickat av och några har jag valt att vänta lite med.

en sak var "göra något för att förhindra skövlingen av regnskogen".
jag är idag månadsgivare till green peace.
en annan var att åka till ullared.
förra året åkte jag dit.
något annat var att hitta vem jag själv är.
det jobbar jag fortfarande med. kommer säkert göra så länge jag lever.

men en sak, som står uppskrivet någonstans i mitten på listan,
var att hitta min tro igen.
okey, låt mig förklara.
jag är uppvuxen i ett hem som säger att vi är kristna.
jag är döpt, har tagit konfirmationen.
men någonstans, när livet bara virrvlade ner i någonting som inte kan beskrivas som något annat än kolsvart mörker.
så frågade jag Gud: varför?
jag har, och kommer aldrig, kalla mig för kristen. för jag tror inte på Gud.
men det gör mig inte till ateist heller. för jag tror, jag vill tro. på något
så när jag befann mig mitt i allt det mörka ville jag ha ett svar. ingen annan kunde ge mig ett svar. därför vände jag mig till denna Gud, som har skapat oss och som alltid har ett syfte med varför vi föds till den unika person vi är.
jag fick aldrig något svar.
antagligen för att jag inte tror.

men. tankarna har förändrats.
jag tror fortfarande inte att det finns en Gud som straffar människor för att de inte tror genom att orsaka katastrofer. inte att det finns en Gud som sänt sin son till jorden för att lida för människors synder.
jag tror inte heller på vetenskapen. inte på fakta och bevis.
för vad betyder det egentligen?
matematiker som kommit på hur vi ska räkna, har uppfunnit ett system för hur siffror hänger ihop.
är det ett bevis? är orsak och verkan ett bevis för hur saker och ting fungerar?

jag vill hellre skapa en tro runt något jag helhjärtat kan säga att jag verkligen tror på. än att läsa i en antologi skriven av människor vi inte ens kan bevisa har funnits. men som uppenbarligen hade väldigt mycket fantasi om hur och vad ett mirakel var/är.

men någonting finns.
flera gånger då jag gått förbi kyrkan har jag varit på väg att gå in.
för jag tror att det inte bara är Gud, Jesus Kristus eller den Heliga Anden som existerar inom kyrkans murar.
det finns något mer.
något som människan idag kanske tar för givet. som vi smutskastar alldeles för mycket.



kärlek.



och det,
vill jag tro på.