superkrafter?

såhär i febriga förkylningstider har jag ganska mycket tid över till att fundera på nästan värdelösa ting.
men ändå ting som fastnar och rumlar runt i huvudet ett tag.

om jag hade en superkraft, vilken skulle det vara?
allra först poppade "läsa tankar" upp, menar, hur coolt skulle det inte vara att få den sortens inblick i människors liv och faktiskt veta allt som rör sig i människors huvuden. jag skulle lätt kunna jobba inom polisens största "undercover" styrka och hjälpa till att gripa personer som tänker skjuta eller spränga andra människor i luften. enda villkoret skulle vara att jag faktiskt kan stänga av och på superkraften hur jag ville.
men sen ändrade jag mig och kom på att "att kunna flyga" skulle vara bättre (när jag tänker flyga så tänker jag både som en fågel och som vid hovering), just för frihetskänslan, slippa gå överallt och framförallt för att bli det mest episka spöket på alla halloweenfester för resten av mitt liv!
o sen kom jag på hur awesome det vore "att vara osynlig", kunna göra precis vad jag vill utan att någon ser mig. och jag skulle till o med kunna bekämpa brottslighet genom att göra mig osynlig och följa den italienska eller ryska maffian överallt och verkligen få insideinformation om vad som pågår.

fast. det farliga med en superkraft, om man nu skulle ha en, är man blir väldigt väldigt unik. alla i hela världen skulle veta vem du var och vad du kunde göra.
om jag då kunde läsa tankar, skulle ju människor fly från mig, menar, vem vill att någon ska läsa ens innersta tankar?
o sen flyga, jo visst, men alla skulle tjata tjugofyra:sju om att de vill åka med på ryggen och folk skulle verkligen kunna kalla mig för "karlsson på taket". vet inte om jag skulle gilla den falska uppmärksamheten.
men osynlig då. tänk såhär, fatta om någon kommer på mig, få reda på hur jag ser ut. menar om jag jobbar för att bekämpa brottslighet inifrån så måste jag ju ta semester och umgås med vänner och familj - åtminstone någon gång. förstå hur högt pris det skulle vara på mitt huvud då, alla som faktiskt skulle vilja döda mig. vilket betyder att jag skulle behöva vara osynlig resten av mitt liv. här kan vi börja snacka om ensamhet.

så, när jag tänker efter...
med en stor kraft, kommer oxå stora uppoffringar och stort ansvar.
så min slutsats är att jag faktiskt inte vill ha någon superkraft alls.
jag har det bra som jag har det, som den jag är.


en liten notis:
jag började fundera på det här med "att stanna tiden", något som jag drömt om hela livet att kunna göra.
fast, det är för mig ingen superkraft i samma bemärkelse eftersom jag måste ha den där förtrollade klockan att trycka på och kraften måste komma inifrån för att kunna räknas som en superkraft.
men fortfarande, jag önskar så innerligt att jag kunde få den klockan...
förstå, jag som alltid är morgontrött och vill sova lite till på morgonen, jag trycker bara på klockan och sover två, tre timmar till innan jag går upp.
eller, om jag inser att jag måste lämna in tentan om 20 min, trycker bara på klockan och jag har all tid i världen på mig att bli klar.

...