kom nyss hem från psyk. vet inte om jag tycker om det eller inte. har så många murar som hindrar mig från att vara ärlig, både mot mig själv och andra. samtidigt som jag vill riva ner dem till grunden så vill jag ha dem kvar. som en trygghet så ingen kommer för nära eller gör mig illa. men kanske är det så att det är jag som gör mig själv illa instängd mellan mina murar? kanske vill jag skydda världen från mig själv i stället för tvärtom?
förvirrande.
inte blir det bättre av all denna förbaskade litteratur i sociologi heller.
ännu mer förvirring.
har för övrigt hunnit med en tripp ner till polisen för att hämta mitt pass!
wahoo!
Paris here I come!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar