jag blir så trött. nyss var jag på bra humör och trots trötthet i hela kroppen släpade jag mig till skolan för att vara produktiv. men jag har inte skrivit en enda mening.
hatar att vara jag just nu. ingenting blir som jag önskar eller som jag vill. Varför?
känner mig så otroligt liten just nu. obetydlig. men det spelar ingen roll.
ingenting spelar roll.
inte längre.
aldrig någonsin.
jag har sagt förlåt, jag har försökt att göra allting bra. men allt jag rör vid faller ner till marken och dör.
ensam i ett mörkt hav. jag har alltid varit bra på att simma, men nu fylls mina lungor med vatten, jag får panik och ångesten skrattar elakt i mitt öra gång på gång.
jag vill inte vara jag längre.
jag orkar inte vara den som det hela tiden är fel på.
fel fel fel.
äcklig äcklig äcklig
hemsk hemsk hemsk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar