långa nätter

dagarna flyter ihop i varandra och nätterna känns längre än rymdens oändlighet.
stress och orosmoln överallt.
ångest och fördärv som river och sliter i huden.

igår skrev jag dagbok för första gången på över ett år.

orden verkar inte längre vara mina vänner.
de har inte varit den tröst jag sökt.